Pelargoner
som togs fram på våren
torra pinnar
som såg helt döda ut
de fick ny jord
vattnades och pysslades om
de blommade i rött och rosa
blev jättestora med åren
tant Sveas julkaktus
som alltid blommade
med stora röda blommor
i sin bruna lerkruka
Flitiga Lisor som fanns hos
faster Hilda, tant Svea och mormor
begonior, streptocarpus,
den sylvassa svärmors tunga
gullranka med stora blanka blad
som slingrade på väggen
blev alldeles kal på vintern
vilket irriterade min mamma
Alla kvinnor i byn
vårdade ömt sina blommor
på väggen, i amplar
i sina fönster
på köksbordet
på pidestalen i rummet
stod den vackra
ljuvligt blåa hortensian
i det dunkla ljuset
från fördragna gardiner
som skydd mot den starka vårsolen av Else-Marie Vikström
Mors Pelargon
Min MOR tog vara på ett skott
av pelargon i engelskt mönster.
Det spirade och trivdes gott
där solen dröjde i ett fönster.
En pelargon är nöjd med jord
och ljus och vatten, kan det tyckas.
Men tala med den, ge den ord,
små kärleksord, om den skall lyckas.
Min mor var mån om mer än så.
Hon sjöng. Hon lindade i stämmans klara
och varma toner orden.
Då fick pelargonen lust att svara.
Den hade brått att gå i blom.
Vi kunde aldrig se oss mätta
på pelargonens rikedom
av kronblad, luftiga och lätta.
Det var ett oförlikneligt svar.
Vi mindes några ord. De låter:
Ge! Ge det vackraste du har!
Som hjärtat ger, får hjärtat åter.
Dikt av Carl Eliasson ur ”Gentiana” i örtagård vid havet
Jag måste bara
gräva, vattna och plantera
arvet från förmödrar
som odlade i Risliden
jag vill se det växa och frodas
trots frosten och kylan
fåfängans odling utan kål och potatis
det är min del
vit vallmo med svart öga
från mitt barndomshem
väcker minnen
mängder med astrar
som knappt hann blomma
innan frosten kom
en sagolik himmelsk rosenbuske
med stora rosavita rosor
som mamma skrivit efter i priskuranten
den som pappa varje vinter tippade ved över
därför att den stod nära källarfönstret
för att kunna överleva
grannens vinbär alltid godast
sur rabarber och stulna rovor
häggen doftade så gott
att den gav mig astma
trädgårdsmöbeln mamma ville ha
den vi aldrig satt i på grund av myggen av Else-Marie Vikström
Tankar i sommartid!
Jag vill plocka ängens blommor
till en underbar bukett.
Jag vill gömma och bevara
allt det vackra marken gett.
Jag önskar att jag kunde
förvara denna prakt.
Så att i bistra vintern
den vore helt intakt.
Då skulle jag ta fram den,
känna dofterna på nytt.
Och drömma att det åter är
en sommardag som grytt. Gunvor Blom
